Utblick
En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet. Den behandlar global politik och utrikespolitiska ämnen utifrån forskning och analys. Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor.
Avsnitt
Informationspåverkan: Så fungerar den och så står vi emot
Vi vet att vi inte kan lita på allt som dyker upp i våra flöden. Ändå fortsätter falska narrativ att få fäste. Med hjälp av AI, sociala medier och riktade kampanjer försöker länder som Ryssland och Kina påverka hur vi tänker, känner och agerar. Men hur går det till? Och hur genomskådar man egentligen en påverkanskampanj?Medverkande:Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.Alexi
Kackerlacksrörelsen och Indiens framtid
Sommarens massprotester i Indien har samlat miljontals människor och tvingat landets utbildningsminister att avgå. Bakom protesterna står rörelsen Kackerlackspartiet, driven av unga som kräver bättre utbildningsmöjligheter i landet. Men är det en kamp enbart för bättre utbildning, eller ser vi ett bredare uppror mot makten? Vilka konsekvenser kan protesterna få för Indiens framtid?Medverkande:Mali
Sommar: Möjligheternas Arktis - en ny geopolitisk frontlinje
Arktis har snabbt blivit en ny geopolitisk frontlinje. Det beror bland annat på Rysslands krig i Ukraina, Kinas växande ambitioner och ett förnyat amerikanskt intresse för regionen. Samtidigt omformar klimatförändringarna Arktis med smältande isar, nya farleder och ökande resursintresse. Hur förändrar det här maktbalansen kring Arktis? Och vilka konsekvenser väntar?Medverkande:Neil Melvin, program
Sommar: Finns det ett franskt kärnvapenparaply för Europa?
Rysslands invasionskrig i Ukraina, Donald Trump i Vita huset och avtal som löpt ut har aktualiserat frågan om kärnvapen på europeisk mark. Något som är särskilt viktig för Frankrike, EU:s enda kärnvapenmakt. Nyligen gjorde landets president, Emanuel Macron, ett uppmärksammat utspel om att erbjuda ett utökat samarbete kring kärnvapen till fler europeiska länder. Men vad betyder egentligen förslaget
Sommar: Så har kriget i Iran förändrat gulfstaterna
Kriget i Iran har skakat om maktbalansen i hela Mellanöstern och gulfstaterna har hamnat mitt i konflikten. Är det rent av ett nytt kallt krig som växer fram i Mellanöstern?Medverkande: Fredrik Meiton, chef för UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Det här är den första delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, med t
Kris i Nato - nu möts alliansen i Ankara
Efter flera politiska prövningar det senaste året blir Natos toppmöte i Ankara i juli ett prov på alliansens styrka och sammanhållning. USA minskar närvaron av amerikansk trupp på europeisk mark och européerna har antagit utmaningen att axla ett större säkerhetspolitiskt ansvar för den egna kontinenten - och inte minst vad gäller stödet till Ukraina. Hur allvarlig är krisen inom Nato? Och är Europ
Europa pressas av Kina - väntar ett handelskrig?
Europa står inför en gigantisk utmaning i och med konkurrensen från Kina. Kinesisk export och subventionerade företag pressar europeisk industri. Inför Europarådets möte i juni står EU inför ett vägval: hålla fast vid frihandeln – eller stärka skyddet för sina egna företag. Vilken väg ska EU välja?Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK), Utrikespolitisk
Ukrainskt momentum – närmar sig kriget ett slut?
Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Samtidigt som världens fokus delvis riktats mot andra konflikter, händer något på marken: Ukraina flyttar fram sina positioner – och Rysslands president Putin har antytt att kriget kan gå mot ett slut. Ser vi ett skifte i kriget, eller bara nyanser av samma dödläge? Och finns det egentligen något som talar för att kriget närmar sig ett slut?Medverkande:Jo
När geopolitiken tar ton: så politiseras Eurovision
Eurovision - musiktävlingen som startade som ett fredsprojekt - har allt mer blivit en fråga om världspolitik. I år stormar det extra då flera länder valt att bojkotta tävlingen på grund av Israels medverkan. Bidrar Eurovision till motsättningar snarare än samhörighet i ett redan polariserat Europa? Och finns det någon framtid kvar för tävlingen i en allt osäkrare omvärld?Medverkande:Oskar Anesten
De nya fredsmäklarna
Fred har länge setts som ett självklart mål i internationell politik, men i dagens värld tycks det allt svårare att nå. Antalet krig och konflikter har ökat det senaste decenniet. Nu tar nya aktörer plats som fredsmäklare: stater med egenintressen i konflikterna, samtidigt som FN står vid sidan. Kan man framgångsrikt verka för fred när man själv har intressen i en konflikt? Och vad menar vi egentl
Ryssland inifrån: En ny era av repression
Sedan invasionen av Ukraina 2022 har det ryska civilsamhället förändrats. Samtidigt som kriget pågår vid fronten skärper staten kontrollen över information och yttrandefrihet på hemmaplan. Mobilt internet och digitala tjänster som Telegram begränsas. Hur uppfattar ryssar kriget? och vad händer i ett samhälle där bilden av verkligheten alltmer styrs från Moskva?Medverkande: Stefan Ingvarsson,
Ödesval i Ungern – hur långt kan konflikten med EU gå?
Ungern står inför ett ödesval. Utgången påverkar inte bara landet utan också det framtida samarbetet med EU. Premiärminister Viktor Orbán har styrt landet i en allt mer högerpopulistisk riktning, blockerar beslut inom EU och har en minister som regelbundet besöker Vladimir Putin. Nu utmanas han av oppositionsledaren Péter Magyar som snabbt samlat röster i opinionen. Men hur EU-vänligt är hans part
Vinnare och förlorare på oljekriget i Hormuz
Stoppet i Hormuzsundet, en av världens viktigaste olje- och gaspassager, väcker stor oro för världsekonomin. Det handlar ju inte bara om energitillgången, utan också om hotet om en bred ekonomisk kedjereaktion. Kommer flödet av olja i Mellanöstern att sina? Vilka alternativ finns? Och vem vinner och förlorar på oljekrisen?Medverkande:Medverkande:Henrik Wachtmeister, forskare på Nationellt ku
Skuggflottan bakom Putins krigskassa
De är hundratals gamla, ofta oförsäkrade och svårspårade fartyg. Den ryska skuggflottan seglar under falska flaggor och med dolda ägare när den fraktar rysk olja över världshaven, så även över Östersjön. Målet är att sälja olja, runda sanktionerna och fylla den ryska krigskassan. Men hur avgörande är skuggflottan egentligen för Rysslands ekonomi? Och varför är det så svårt att stoppa den? Med
Utblick Extra: Krig i Mellanöstern – igen
USA och Israel har attackerat Iran och landets högsta ledare ayatollan Ali Khamenei har dödats. Iran har svarat med attacker mot flera länder i Mellanöstern. Hur ska vi förstå det som nu sker?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Spänt läge i Iran: inre uppror, yttre hot och en försvagad regim
Mellanöstern håller andan när Abraham Lincoln närmar sig Iran. Det är ett av två hangarfartyg som USA skickat till området efter löften om att stötta det iranska folket – och för att sätta press på landets ledning. Samtidigt skakar massiva protester regimen inifrån, vars makt tycks försvagas dag för dag. Frågan är nu om världen bevittnar början på slutet för det islamiska styret i Iran? Och vem ta
Kärnvapnens återkomst
För första gången på över femtio år står världen utan avtal som begränsar USA:s och Rysslands mest destruktiva kärnvapen. Nya START har löpt ut – och det finns nu inga bindande regler som hindrar de två största kärnvapenmakterna från att bygga upp sina arsenaler igen. Samtidigt förvärras omvärldsläget och allt fler stater rustar upp militärt. Varför kan inte ett nytt avtal skrivas? Och vad väntar
USA pressar Europa – när är gränsen nådd?
Donald Trumps hot om att ta Grönland med våld skickade chockvågor genom Europa. Europeiska ledare fördömde Trump i ovanligt starka ordalag och flera länder, inklusive Sverige, skickade soldater till Grönland. Det otänkbara var plötsligt möjligt: att USA var berett att angripa ett Natoallierat land. Men på toppmötet i Davos dämpade Trump hotet om våld, men hans ambition om att ta Grönland kvarstår.
USA vänder om Kina – ny mardröm för Europa?
Relationen mellan världens två supermakter USA och Kina tycks ändra form. Under Donald Trumps första mandatperiod var den amerikanska retoriken hård: Kina hade vuxit sig starkt på USA:s bekostnad. Många trodde nog att det var framförallt Kina som därför skulle hamna i skottgluggen när Trump för ett knappt år sedan lanserande en ny handelspolitik. Men i själva verket blev hela världen föremål för h
2025: Ljusglimtar från året som gått
2025 har varit ett år av krig, konflikter och oro på många ställen i världen – men i mörkret finns ljusglimtar. I Mellanöstern har terrorstämplade PKK lagt ner sina vapen, i Moldavien stod folket emot rysk påverkan i höstens val och på flera håll i världen ser vi unga vuxna som under namnet Gen Z höjer sina röster mot sociala orättvisor och politiska system. Nu summerar vi året som gått, med nedsl
Så påverkar korruption Ukrainas väg mot EU
Ukraina skakas av en stor korruptionsskandal i president Zelenskyjs innersta krets. Miljontals dollar har förskingrats inom den statliga energisektorn och flera ministrar, inklusive presidentens stabschef Andrij Jermak, har tvingats avgå. Hur ser korruptionen ut i Ukraina egentligen? Och vad betyder den här skandalen för Ukrainas dröm om ett EU-medlemskap?Medverkande:Klara Lindström, analytiker vi
Utblick Extra: Nya bildbevis mot Assad-regimen i Syrien
I en ny läcka med bilder på över 10 000 döda fångar, framkommer nu nya bevis mot den tidigare diktatorn Bashar al-Assads styre i Syrien. Det avslöjar UI:s tidning Utrikesmagasinet i dag i ett stort internationellt journalistiskt samarbete under namnet Damaskus-dossiern. Varför är de här bilderna viktiga? Och vad kan de få för konsekvenser framåt?Medverkande:Ola Westerberg, redaktör för UI:s t
Kina: klimatomställningens nya ledare?
COP30 i Brasilien skulle bli mötet där världen tog avgörande steg mot att fasa ut fossila bränslen. Men resultatet blev minst sagt vagt, och utfasningen nämndes knappt över huvud taget. Samtidigt ser vi hur Kina kliver fram och profilerar sig som ett föregångsland när det kommer till grön teknologi. Men leder Kinas satsningar verkligen mot en hållbar framtid? Och kan klimatkrisen räddas av grön te
Sudan: Kriget som ingen och alla bryr sig om
Sudan och folkmord är återigen i fokus. Men är det en repris? Många har nog hört talas om folkmordet i Darfur 2003, som på sin tid väckte ett enormt engagemang internationellt. FN medlade och kändisar som George Clooney och Brad Pitt tog då intiativ till stöd för Darfur. Och nu när vi ser förmodade massavrättningar i Sudan så är det återigen i regionen Darfur som det händer. Var är det intern
Så tog Hamas makten – vad händer nu?
Hamas är terrororganisationen som har styrt Gaza med järnhand sen 2007. Efter två år av blodigt krig mot Israel kanske nu vapnen äntligen kan tystna, då ett avtal om eldupphör har medlats fram av USA. Men kraven på att organisationen ska avväpnas väcker frågor. Kommer Hamas verkligen ge upp sitt politiska inflytande frivilligt? Och om den gör det, vem ska då styra i Gaza?Medverkande: Bitte Hammarg
Kina i Afrika – vän eller exploatör?
Nya gruvor, vägar, telekommunikation och IT. Kina pumpar in pengar i Afrika. Debatten om Kinas växande närvaro på kontinenten har fått nytt liv sedan USA börjat dra sig tillbaka från internationella åtaganden. Vad får Kina ut av att investera så mycket i Afrika? Och hur ser man på Kinas makt där?Medverkande: Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Olivier Milla
Ryska drönarlarm: Så kan Europa och Nato agera
Rysslands aggression mot Europa trappas upp. Under bara några veckor har ryska stridsflyg och drönare upprepade gånger kränkt Natos luftrum. Nu ökar pressen på försvarsalliansen - som kritiseras för att reagera alltför svagt. Vad vill Ryssland uppnå egentligen? Och hur bör Europa och Nato agera nu för att inte tappa trovärdighet?Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastud
80 år senare – har FN spelat ut sin roll?
Krig och konflikter rasar i världen, men FN tycks stå vid sidlinjen och tittar på. Det verkar som att stater kan bryta mot FN-stadgan lite som de själva vill – utan några som helst konsekvenser. Vilken roll spelar Förenta Nationerna i dag, 80 år efter att organisationen bildades? Är det rent av dags att ge upp FN? Medverkande:Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och ordförande i FN:s genera
Det kokar på Balkan – till Putins fördel
Det kokar på Balkan. I Serbien har människor sedan nio månader gått ut på gatorna för att protestera mot korruption och kräva presidentens avgång. Även grannlandet Bosnien genomgår en politisk kris som beskrivs som den värsta sen inbördeskriget. Splittringarna på Balkan skapar nu oro för nya konflikter. Vad kan Europa göra för att förhindra eskalering – utan att driva Balkanländerna i armarna på P
Sommar: Rymdens comeback i stormaktspolitiken
Timmar innan Ryssland invaderar Ukraina 2022, slås kritisk satellitkommunikation ut. Tusentals ukrainare och ännu fler i andra europeiska länder lämnas utan internet. I Centraleuropa påverkas nästan 6 000 vindkraftverk. Det är några exempel som visar på sårbarheter som uppstår när ryska cyberattacker gör att vi tappar kontakten med satelliter i rymden. Men det här är bara början. I rymden pågår i
Sommar: Stormakternas kamp om Arktis - över och under ytan
Tre ryska ubåtar lyckas pressa sig upp genom den arktiska isen i januari 2021. Det blir en symbolisk styrkedemonstration av Rysslands ökade militära närvaro i Arktis - ett område där nya handelsvägar öppnas upp i takt med att isarna smälter. Nu öppnas en ny del av världen för konkurrens mellan stormakterna. Att tävla om inflytandet över Arktis riskerar att bli en ny konfliktzon, inte bara för Ryss
Sommar: Ukraina visar vägen för framtidens krigföring
Under natten till första juni slår Ukraina världen med häpnad genom en överraskningsattack djupt inne i Ryssland. En stor del av Rysslands bombflyg slås ut med hjälp av insmugglade drönare, hundratals mil från fronten. Drönarna som nu utvecklas på båda sidor i kriget i Ukraina har förändrat krigföringen för alltid. Vad kan andra länder lära av Ukraina, som numera anses ha en av världens mest innov
Efter USAID - nya aktörer kliver fram
USA:s president Donald Trump har stängt ner biståndsmyndigheten USAID. Effekterna blev omedelbara och syns både hos biståndstagare världen över och i USA. Men myndigheten har länge varit mer än bara bistånd, den har också varit ett verktyg för att främja amerikanska intressen i andra länder. Vad händer med biståndet, och vilka aktörer kliver fram när USA backar hem?Medverkande: Annika Sandlun
Kina eller USA – Europas vägval i handelskriget
Handelskriget har väckt frågan om Europa borde omvärdera relationen till Kina. Under våren har Kina gått på charmoffensiven och i sommar ska EU:kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöka Peking. Kan det leda till en ny fas i relationen mellan Europa och Kina? Och vilken roll återstår för Europa i en ny världsordning?Medverkande: Björn Fägersten, senioranalytiker på UI:s Europaprogra
Det betyder Israels nya krigsplan för Gazaborna
Israels nya krigsplan går ut på att ta över hela Gazaremsan. Nya stora markoffensiver har inletts, rapporter om hundratals döda Gazabor bara senaste veckan och svälten breder ut sig. I planen ingår också massförflyttning av palestinier. Men går det ens att genomföra, och vad vill egentligen Israel med Gaza, där stora delar av bebyggelsen redan ligger i ruiner?Medverkande:Gilda Hamidi-Nia, utrikesr
Konflikten om Kashmir: Kärnvapenmakter och geopolitik
Den gamla konflikten om Kashmir har blossat upp igen och omvärlden har oroats för ännu ett krig mellan kärnvapenmakterna Indien och Pakistan. Nu verkar det råda vapenvila, men flera attacker har förekommit på båda sidor efter terrordådet i Kashmir den 22 april som Indien anklagar Pakistan för att ligga bakom. Dessutom har länderna skaffat sig nya vänner på senaste som gör att såväl Kina som USA ha
Ukraina: Förhandlingarna och mineralavtalet
Förhandlingarna om fred i Ukraina fortsätter och efter ett möte mellan USA och Ryssland i förra veckan verkar Donald Trump tro att Ryssland är redo att skriva på ett avtal. Men frågan är hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer sig till det, eftersom avtalet bland annat ger Ryssland rätt till ockuperad mark i Ukraina. Dessutom fortsätter den ukrainska presidenten att pressas om att sälja
Taiwans öde på spel i handelskriget mellan USA och Kina
Med Donald Trumps tullar har kraftmätningen mellan stormakterna USA och Kina ökat. Kina har svarat med egna höga tullar och verkar fast besluten om att ta strid mot USA i tullkriget. Men vad betyder handelskriget egentligen för Taiwans självständighet? Det senaste året har Kina ökat trycket mot Taipei där en stor del av världens halvledare produceras. En konflikt om Taiwan skulle inte bara sätta ä
Starmer: Europas nya länk till USA
EU:s ledare pressas av USA och Europa rustar upp militärt. Mötena med Donald Trump i Vita huset har avlöst varandra och frågan är vem som är bäst lämpad att föra européernas talan inför den amerikanska presidenten. Kan Kier Starmer, en jurist och oerfaren världspolitiker, vars land står utanför EU, ta på sig ledartröjan och bli Europas brygga till Trump i USA?Medverkande:Nicholas Aylott, programch
Nya förutsättningar för kurderna i Mellanöstern
Efter över 40 år av konflikt med Turkiet har den kurdiska ledaren för PKK, Abdullah Öcalan, plötsligt uppmanat PKK att lägga ner sina vapen. I Turkiet verkar president Recep Tayyip Erdoğan öppna för att ändra konstitutionen, vilket skulle kunna ge den kurdiska minoriteten rättigheter. Samtidigt pratar den nya ledningen i grannlandet Syrien om att kurderna där ska inkluderas i det nya styret av lan
Så ser Kreml på nya relationen till USA
Nu talar alla om vapenvila eller till och med fred i Ukraina. Allra mest pratar Donald Trump om det, men både europeiska ledare och Zelenskyj själv har försökt gå den amerikanska presidenten till mötes. Zelenskyj erbjuder nu USA rättigheter till naturtillgångar och europeiska ledare har rest i omgångar till Washington med olika förslag. Men är Ryssland redo för fred? Är det rent av möjligt at
USA:s nya linje – en säkerhetspolitisk mardröm för Europa
De senaste dagarna har varit en mardröm för Europa. Europeiska ledare har läxats av USA om demokrati, Donald Trump har påstått att Ukraina startade kriget och han har kallat Volodymyr Zelenskyj för diktator. USA och Ryssland har dessutom redan hunnit träffas för samtal om Ukrainas framtid, men Ukraina och Europa fick inte vara med. Det här är den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen sedan andra
Kraven för ett fritt Syrien
Det var en blixtsnabb offensiv när rebellerna tog stad efter stad. Det blev slutet på över 50 år av auktoritärt styre i Syrien. Assadregimens fall är en politisk jordbävning som nu formar om hela Mellanöstern. Men det finns ett stort problem – befriaren är en terrorstämplad islamistisk grupp med rötter i IS och Al-Qaida.Medverkande:Bitte Hammargren, frilansjournalist och associerad senior med
Trumps utrikeskabinett – personerna, politiken och vägen framåt
Han vill köpa Grönland, har sagt att han ska avsluta kriget i Ukraina och han vill införa handelstullar mot Europa. Nu har Donald Trump tillträtt som USA:s 47:e president och han har lovat sina väljare mycket. Tre av de viktigaste personerna som han har valt för att driva sin utrikespolitik har utmärkt sig genom kontroversiella uttalanden, hökaktig politik och har alla dessutom olika bakgrunder.Me
Supervalåret 2024 – så gick det för demokratin
Supervalåret 2024 har varit en riktig nagelbitare. Med val i över 60 länder har flera miljarder människor fått chansen att rösta, vissa i mindre fria val än andra, men ändå. Så hur har det gått? Har högernationalismen tagit lika många steg framåt som bakåt? Vilka valresultat påverkar de mellanstatliga relationerna i världen mest? Och hur mår demokratin i världen över lag efter Supervalåret 2024?Me
Det ryska civilsamhället – motståndet inifrån och kampen för demokrati
Den starka repressionen i Ryssland gör att demokratiförespråkare och krigsmotståndare knappt hörs eller syns, i alla fall om man tittar utifrån. Men det finns motstånd och en vilja att förändra landet. Och den går att hitta om man vet vart man ska leta. Så vem är det som vågar och kan göra motstånd inne i Ryssland? Hur behåller man sitt oberoende mot staten? Hur uppfattar de omvärldens analys av l
En ny tid för kärnvapen – hotet, politiken och framtiden
För snart 80 år sedan fälldes den första atombomben. För snart 55 år sedan slöts de första avtalet för att försöka trappa ner kapprustningen och få stopp på spridningen av atomvapen. Men nu har avtalen börjat löpa ut och världen har börjat rusta igen. Så hur hamnade vi här? Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet? Och har vi redan glömt historien?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrike
Utblick Extra: Assads fall – här är utmaningarna och möjligheterna för Syrien och regionen
Efter över ett decennium av våldsam repression har Bashar al-Assads regim i Syrien fallit. Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogam, kommenterar den historiska händelsen och de utmaningar och möjligheter Syrien och regionen har framför sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
COP29 – kritiken, överenskommelserna och vägen framåt
Den 29:e upplagan av FN:s Conference of the Parties, COP29, är över. Kritiker har hunnit kalla sammankomsten det kanske mest splittrade COP hittills, ändå landade man, i elfte timmen, i en överenskommelse. Men hur mår COP? Fungerar verkligen den här formen för klimatsamarbete fortfarande? Och hur påverkar krigen och Trumps valseger intresset för klimatfrågor och vägen framåt?Medverkande:Svante Axe
Trumps utrikespolitik – så kan valsegern påverka oss
Opinionsmätningarna pekade på ett väldigt jämt valresultat, men Donald Trump har vunnit en tydlig och stor seger. Han har vunnit vågmästarstaterna, senaten, representanthuset och som första republikan på 20 år – folkets röst. Nu har USA troligen fyra turbulenta år framför sig. Men hur blev det så här? Och vad betyder det för USA:s utrikespolitik?Medverkande:Tina Magnergård Bjers, utrikesreporter p
Harris eller Trump – så blir skillnaden för klimatet, Ukraina och relationen till Kina
Det är jämt mellan Donald Trump och Kamala Harris i alla mätningar och världen håller andan, för vem som sitter i Vita huset spelar inte bara roll för amerikanerna utan även för USA:s vänner och fiender runt om i världen. Men vad blir egentligen skillnaden om Trump eller Harris vinner valet? Den frågan ställer vi till UI:s experter i Utblicks 100:e avsnitt, inspelat inför publik på Playhouse teate
Brics – så kan de utmana världsordningen
Den 22 oktober möts representanter från några av världens mäktigaste länder för diskutera sina framtida samarbeten och hur de vill att världen ska fungera. Det är Brasiliens, Rysslands, Indiens, Kinas och Sydafrikas klubb Brics, som i år dessutom dragit till sig ännu fler medlemmar. Men vad är det här för sammankomst? Vad är speciellt med årets möte? Och vad spelar Brics för roll för världsordning
Mellanöstern ett år efter den 7 oktober
Till och med för Mellanöstern har det senaste året varit ovanligt dramatiskt. När detta avsnitt spelades in var det bara någon timme före Irans robotanfall mot Israel den 1 oktober, och mycket har redan hänt efter det. Och ett år efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 hålls israeler fortfarande gisslan, det pågår krig i både Gaza och Libanon, och norra Israel är obeboeligt. Den fråga vi nu framf
Kina och Ryssland – så långt räcker den gränslösa vänskapen
Relationen mellan Kina och Ryssland påverkar världen långt utanför de autoritära jättarnas egna gränser. Och med sina ekonomiska, politiska och militära samarbeten skapar de oro i väst. Men hur goda vänner är egentligen Putin och Xi? Är verkligen Ryssland en bra handelspartner för Kina på sikt? Och vad kan väst göra för att dessa två ickedemokratiska regimer inte ska få bestämma hur världen ska se
Vågmästarstater och det amerikanska valsystemet
I världens enda demokratiska supermakt är det inte säkert att den presidentkandidat som får flest röster vinner. Och vem som vinner har inte bara konsekvenser för USA, utan för hela världen. Så hur fungerar det amerikanska valsystemet? Varför spelar vågmästarstaterna så stor roll? Och hur kan demokrater och republikaner manipulera eller utnyttja systemet för att vinna?Medverkande: Karin Henri
Offensiven i Kursk – Ukrainas framgångar och utmaningar
Den har kallats en riskabel chansning, men också ett militärt genidrag – Ukrainas offensiv in i Ryssland. En operation som inte bara verkar ha överraskat ryssarna, utan även Ukrainas allierade. Men vad betyder denna offensiv? Får den Putins hot om vedergällning för den som korsar den ryska gränsen att klinga tomt? Ger den Ukrainas allierade ett kvitto på att deras stöd kommer väl till användning?
Iran 1953 – Kuppen mot demokratin
I dag är regimen i Iran en fiende till väst, med en religiös diktatur som styrt landet sedan revolutionen 1979, där man störtade den sista shahen, även han en envåldshärskare. Men innan dess fanns det under en kort tid ett styre som närmade sig demokrati men som slutade i en statskupp 1953. En statskupp planerad och stödd av CIA och MI6 med syftet att ta kontroll över Irans olja. Men vad blev det
Synen på Kina – Imperiet, Xi och Myrdal
I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivi
Historiemissbruk – När Ryssland gör historien till ett vapen
Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit
”Make Europe great again” – Ungern, Orbán och ordförandeskapet
Den 1 juli tar Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under valspråket "Make Europe great again". Det kanske inte är så förvånade eftersom Ungerns premiärminister, den ultranationalistiska, högerpopulistiska och EU-skeptiske Victor Orbán har en nära relation till Donald Trump. Men det kan ge en föraning om vilken typ av politik som Ungern tänker driva som ordförandeland och väcker frågor:
EU-valet 2024 – så gick det
Nu har européerna lagt sina röster i EU-valet. Precis som prognosen visade vann den nationalistiska högern mark, krafter som i vissa fall vill montera ner det europeiska projektet. Samtidigt härjar ett krig på gränsen till EU och flera år av kriser som avlöst varandra har blottat svagheter i unionen. Så har valet gjort EU starkare eller svagare? Hur kommer det nya parlamentet hantera frågor som sä
Belarus i Europa – förtryck, kultur och kamp för demokrati
Inklämt mellan ett antal Natoländer, med en gräns mot Ryssland och en mot Ukraina. Och som en rysk lydstat är det Putins kil i det europeiska murverket. Men trots att förtrycket bara ökar så finns det krafter som försöker göra motstånd, som strävar efter ett fritt och demokratiskt Belarus – ett som inte lånar sitt territorium till sin grannes kärnvapen och invasionstrupper. Vad är vägen framå
Förstörelse och död i Gaza – vad är slutmålet?
Israels svar på Hamas terrorattack den 7 oktober har hittills krävt tusentals människors liv och ödelagt större delen av Gaza. 80 procent av befolkningen är nu internflyktingar med brist på vatten, mat, elektricitet och andra förnödenheter. Men vad är det egentligen för resultat man vill uppnå med all denna död och förstörelse? Förstod inte Hamas ledare hur Israel skulle reagera? Och kan Isra
Sydafrika – kris och korruption efter 30 år av demokrati
Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stu
Kina som konkurrent – frikoppling och ekonomisk säkerhet
Vindkraft, elfordon och batterier – nästan alla industrier i Europa knutna till den gröna omställningen är beroende av kinesiska mineraler, material och komponenter. Samtidigt tävlar västerländska företag mot statsstödda kinesiska företag, som spelar efter helt andra regler, där Kinas hårdföra handelspolitik och statliga kontroll ger stora konkurrensfördelar. Så kan europeiska teknik- och fordonsf
Högerns dilemma – kompromisser, makt och radikalism
Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur
Utblick Extra – Interview with Sanna Salo
The radical right is gaining power, in Europe and in the world, and more mainstream rightwing parties are confronted with a choice: Do they reject cooperation with radicals as a matter of principle, or do they collaborate with them to advance their policy agenda. In this episode of Utblick Extra we talk to Sanna Salo, researcher at the Finnish Institute of International Affairs, who has studied th
Det politiska samtalet – hårdare ton, sämre kvalitet
Tonen i det politiska samtalet har hårdnat. Och lyssnar vi på den offentliga debatten, både ute i världen och här hemma i Sverige, så verkar klyftan mellan meningsmotståndare bara öka. Men är det verkligen så? Vad är det i det politiska samtalet som har förändrats? Och hur påverkar det demokratin, här hemma, globalt och under supervalåret 2024?Medverkande:Gunilla Almström Persson, universitetslekt
Livepodd: Jämställdhet och säkerhetspolitik – hur de hänger ihop
Under de senaste åren har vi sett en tillbakagång för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter i flera länder – flera som vi skulle kalla för demokratier. Samtidigt breder militariseringen ut sig. Hotet utifrån har blivit ett argument för upprustning, ”hårdare tag” och politiska reformer. Och globalt ställda mål om nedrustning framstår som alltmer avlägsna. Men finns det ett samband mellan at
Navalnyjs död och det ryska valet
I mars håller Ryssland presidentval, ett val där Vladimir Putin med största sannolikhet ser till att behålla makten. Men trots Putins alla möjligheter att styra slutresultatet av valet, har han vidtagit flera åtgärder för att tysta eller försvåra motståndet ytterligare. Fredagen den 16 februari kom ännu ett slag mot oppositionen. Ryska myndigheter meddelade att oppositionsledaren Alexej Navalnyj h
Journalistik i krig – erfarenheter från Ukraina
Bilden av krig, alltså den som förmedlas av experter och journalister, är en av de faktorer som formar opinionen och därmed politiken. Så hur rapporterar man från en konfliktzon? Vad finns det för utmaningar? Och vad händer om inga oberoende journalister kan berätta vad som händer i ett krig?Medverkande: Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter på Sveriges television.Lubna El-Shanti, Sveriges Radi
Taiwan – valet och hotet från Kina
Kinas president Xi Jinping har vid flera tillfällen uttryckt att Kina och Taiwan förr eller senare ska återförenas. Men det verkar inte vara något som taiwaneserna är intresserade av, något som även avspeglas i det taiwanesiska valresultatet. Så vad är Taiwan för spelare i världen ekonomiskt och politiskt? Hur viktigt är ett fritt Taiwan för väst? Och vad händer om Kina bestämmer sig för att invad
Krigets andra vinter – EU-medlemskap, stödpaket och krigsindustri
Rysslands krig i Ukraina har nått sin andra vinter. Samtidigt ser USA och Europa över hur ett fortsatt stöd för Ukrainas försvarsinsats ska se ut när budgetcykler, val och inrikespolitik ska gå ihop. Så vad behöver Europa göra för att stödja Ukraina på bästa sätt? Kan väst matcha Rysslands produktion av krigsmateriel när Ryssland ställer om alltmer till en krisekonomi? Och hur viktig är den europe
2023 – Utblicks tillbakablick på året som gått
Det har varit ett händelserikt år i världen – något 2024 också ser ut att bli. I det här avsnittet av Utblick frågar vi representanter från alla våra program och kunskapscentrum om vad de tycker är det mest signifikanta som hänt under året som gått och vad vi borde hålla koll på under året som kommer.Medverkande:Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet.Martin Kragh, biträdande centrum
Kriget i Gaza – omvärldens stöd och kritiken inifrån
Den 7 oktober bröt Hamas genom barriären som utgör gränsen mellan Israel Gaza. Minst 1 200 israeler, män, kvinnor och barn, dödades och över 200 togs som gisslan. Israels svar var brutalt och direkt och enligt palestinska myndigheter har hittills över 15 000 palestinier dödats av de bomber som fällts över Gaza. Men hur har världen reagerat? Hur ser den interna kritiken ut mot Hamas och Israel? Och
Det svenska kärnvapenprogrammet – hemligheterna och vägen till nedrustning
I augusti 1945 släpper USA två atombomber över Japan. Några månader tidigare har Tyskland kapitulerat uppdelningen av Europa mellan öst och väst har redan påbörjats. Omgärdat av nya hot, inkilat mellan USA:s allierade och Sovjet beslutar sig Sverige för att undersöka möjligheten att skaffa egna atomvapen. Så hur långt kom Sverige i sina försök? Varför lades atomvapenprogrammet ner? Och vad har Sve
Globala målen – tuffa utmaningar i halvlek
De globala målen, som tagits fram av FN:s medlemsländer, har kallats för ”den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit”. Den syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen – allt detta till år 2030. Men hur går det egentligen? Vilka är de största utmaningarna? Och
Armenien och Azerbajdzjan – efter attacken mot Nagorno-Karabach
Osämjan mellan Armenien och Azerbajdzjan sträcker över ett sekel tillbaka i tiden och så även tvisten om Nagorno-Karabach. Men har azerbajdzjanerna nu till slut vunnit? Kommer de stormakter som har intressen i området, som Ryssland och EU, att lägga sig i? Och vad händer med alla armenier som tvingats på flykt? Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum f
Efter valet i Polen – utmaningar och förväntningar
Det har kallats ett val, inte bara om Polens, utan om Europas framtid. Och den 15 oktober gick polackerna till valurnorna för att bestämma om ett konservativt och EU-kritiskt Lag och rättvisa skulle få fortsätta att regera eller om den mer liberala oppositionen skulle få chansen att bilda alliansregering. Så hur har det gått? Vad är det som står på spel? Och hur påverkar det Europa?Medverkande:Kat
Utblick Extra: Hamas attack mot Israel – analys av Isabell Schierenbeck
Den 7 oktober inledde palestinska militanta grupper under ledning av Hamas en storskalig offensiv mot Israel från Gazaremsan. De bröt igenom Gaza-Israel-barriären och tvingade sig in via Gazas gränsövergångar, till närliggande samhällen i Israel och militära anläggningar. Israel var inte sena att svara på attacken. Hittills har hundratals dödats.Med anledning av krigsutbrottet intervjuar Ola Weste
