Medicinvetarna
I podden Medicinvetarna kan du lyssna på ledande hälsoexperter om allt från snusets farlighet till odling av minihjärnor. Medicinvetarna ges ut av Karolinska Institutet.
Avsnitt
PCOS blir PMOS – varför?
PMOS (tidigare PCOS) är en hormonell och metabol rubbning som drabbar 10–15 procent av kvinnor i fertil ålder. Hör professor Elisabet Stener-Victorin förklara bakgrunden till namnbytet, samt ge en repetition kring vad PMOS är och hur det kan behandlas.
Vad är SLE? Medicinvetarna #205
SLE är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader och organ, ofta kallas den "Lupus". Forskaren Aleksandra Antovic är föreståndare för SLE-kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och har länge forskat om diagnos och behandling av SLE och andra närliggande diagnoser.
Lyssnarfrågan #64: Vad är funktionell buksmärta?
En lyssnares tonåriga dotter har fått diagnosen funktionell buksmärta. Vad betyder det? Överläkare och professor Ola Olén är specialist på inflammatorisk tarmsjukdom. Här berättar han om en av de vanligaste orsakerna till att barn och unga söker vård – ont i magen – och vad man kan göra åt det.
Hur uppfattar vi tid? Medicinvetarna #204
Förmågan att planera sin tid kan vara sämre hos personer med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning men även hos personer med demenssjukdom eller hjärnskador. Arbetsterapeuten och forskaren Ann-Christine har intresserat sig för tidshantering och tidsuppfattning samt utvärdering av tidshjälpmedel.
Hur mycket vatten ska man dricka? Medicinvetarna #203
Törstig? Vid stark värme, ansträngning och sjukdom kan man behöva tänka extra på att få i sig ordentligt med vätska. Hör professor Mattias Carlström berätta om hur kroppens vätskereglering går till och hur bra kaffe, öl och saft funkar som alternativa törstsläckare.
Är din svartsjuka ett problem? Medicinvetarna #202
Svartsjuka kan vara en normal reaktion i vissa situationer men ibland tar känslan över och skapar problem. Psykologen och forskaren Johan Åhlén har intresserat sig för tvångsmässig svartsjuka som han menar är underbeforskat. Hör honom berätta om hur det påverkar individer och relationer, hur det kan hanteras och huruvida det vore bra om problematisk svartsjuka blev en egen diagnos.
Lyssnarfrågan #64: Är varmpressad rapsolja farlig?
En lyssnare ser ofta varningar för varmpressad rapsolja i sociala medier. Samtidigt görs ingen skillnad mellan kall- och varmpressad rapsolja i de allmänna näringsrekommendationerna. Vad gäller? Forskarstuderande Fredrik Söderlund förklarar begreppen och reder ut vad man ska tänka på när man väljer oljesort.
Hur hitta mer cancer på vårdcentralen? Medicinvetarna #201
Att upptäcka cancer tidigt i förloppet är ofta avgörande för utgången, och den första vårdkontakten för de flesta är vårdcentralen. Elinor Nemlander är nationell samordnare för tidig cancerupptäkt och själv specialistläkare i allmänmedicin. Hör henne berätta om hur primärvården ska kunna bli bättre på att diagnosticera cancer, men också varför screening för alla inte nödvändigtvis är en bra idé.
Lyssnarfrågan #63: Varför kan man inte bara ta östrogentabletter om plåstren är slut?
Förskrivningen av östrogen mot klimakteriebesvär har ökat och det råder brist på de läkemedel som tas via huden. Men kan man inte lika gärna ta tabletter istället? Det undrade en lyssnare. Professor Magnus Ingelman Sundberg förklarar hur beredningsformen kan påverka effekten samt ger fler exempel på faktorer som har betydelse, som njurfunktion, andra mediciner och vad man ätit innan.
Vad hände på Vitön? II Medicinvetarna #200
Hur dog egentligen medlemmarna i Andréexpeditionen år 1897? När läkaren, författaren och forskaranknutna Bea Uusma gästade Medicinvetarna första gången hade hon redan ägnat 20 år åt mysteriet. Sedan dess har hon tilldelats sitt andra Augustpris för sina böcker om Andréexpeditionen. Hör henne berätta om hur hon med hjälp av modern teknik bland annat arbetat med att tyda svårt skadade dagböcker för
Lyssnarfrågan #62: Är det dumt att jojobanta?
Det finns många föreställningar om viktminskning och hälsa, och ibland ganska svaga evidens. Hör dietisten och forskaren Liisa Tolvanen svara på om det är dumt att jojobanta, och om det stämmer att man kan gå ner i vikt av att dricka äppelcidervinäger.
Kortison: Rävgift eller mirakelmedicin? Medicinvetarna #199
Få läkemedel har förbättrat så många människors livssituation som kortison. Det menar professor emeritus Sam Okret, vars forskning handlat om att förstå kortisonets verkningsmekanismer. Hör honom berätta mer om hur det hjälper vid allt från eksem till KOL och reumatiska sjukdomar men också om problematiska biverkningar.
Lyssnarfrågan #61: Ökar det sexuella våldet?
Våldsamt eller hårdhänt sex verkar ha ökat bland unga, stämmer det? Nydisputerade forskaren Frida Larsson har forskat om både frivilligt och ofrivilligt hårdhänt sex. Hör henne svara på veckans lyssnarfråga.
Rädd för hantavirus? Medicinvetarna #198
Våren 2026 skedde ett utbrott av hantavirus ombord på ett fartyg där flera personer avled. Professor Hans-Gustaf Ljunggren reder ut varför det inte är sannolikt att hantavirus kommer att orsaka en ny pandemi, och förklarar kopplingen till vår inhemska sorkfeber som orsakas av ett liknande virus.
Lyssnarfrågan #60: Fis eller bajs – hur vet vi?
Att kunna känna av vad som är på väg ut ur tarmen är en viktig funktion, inte minst socialt. Förmågan kan vi tacka flera olika nerver för, berättar forskaren Greger Lindberg. Hör mer om hur det fungerar, vad som kan gå snett och hur förmågan kan tränas upp.
Vad är epilepsi? Medicinvetarna 197
Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste forskningen.
Lyssnarfrågan #59: Kan man förutsäga en persons framtida våldsbenägenhet?
Många våldsverkare har varit i kontakt med psykiatrin innan de begått brott. Finns det forskning som undersöker om det i förväg går att ringa in vem som riskerar att begå våldsbrott? Ja, det finns skattningsinstrument och de skulle kunna användas mer, menar överläkaren och forskaren Jonas Forsman.
Svimmar du lätt? Medicinvetarna #196
Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna med lågt blodtryck och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandlin
Lyssnarfrågan #58: Vem får hjärnhinneinflammation?
Nyligen kunde vi läsa om ett utbrott av hjärnhinneinflammation i engelska Kent där två unga avled. Hör infektionsläkaren och forskaren Catherine Isitt berätta om diagnos och behandling, och varför det ofta är unga som drabbas.
Sjuk av sorg? Medicinvetarna #195
Så gott som alla människor drabbas förr eller senare av sorg. Det är alltid en mer eller mindre omskakande upplevelse, men i vissa fall kan sorgen leda till hälsokonsekvenser på längre sikt. Professor Ulrika Kreicbergs har i sin forskning särskilt studerat sorg hos föräldrar som förlorat ett barn, men också hur man kan prata om döden med barn som har en dödlig sjukdom.
Lyssnarfrågan #57: Hur ska knäartros behandlas?
En lyssnare som drabbats av artros i båda knäna hörde av sig för att få veta mer om moderna behandlingsmetoder. Forskningsspecialist Cecilia Aulin har forskat om artros i mer än 15 år och fick till att börja med svara på frågan: Vad är artros egentligen?
Kan pedofili botas? Medicinvetarna #194
Ämnet pedofili väcker starka känslor hos många, med rätta, men att skjuta problematiken ifrån sig räddar knappast någon som är utsatt. Docent Christoffer Rahm har i många år utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. Forskningsmålet: Att förebygga övergrepp.
Lyssnarfrågan #56: Hur funkar biologiska injektioner mot astma?
Vården av personer med astma förändrades i grunden när kortisonpreparaten kom på 1980-talet. Men kortison kan orsaka biverkningar, och idag kan vissa med svår astma istället bli hjälpta av biologiska injektioner. Forskaren Marit Westman berättar mer om hur de fungerar, och när det är befogat att använda dem.
Orolig för vinterkräksjuka? Medicinvetarna #193
Det kan räcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids även i luften. Men har du tur så tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjuka. Professor Lennart Svensson berättar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.
Lyssnarfrågan #55: Kan virtuella patienter förbättra vården?
Att tala med en patient om svåra ämnen, som suicidtankar eller våld i nära relation och liknande, kan säkert kännas skrämmande för många i vården, inte minst om man är nyexaminerad. Kan man använda virtuella patienter, kanske med hjälp av AI, för att träna sig? Det undrade en lyssnare, svar ges av forskaren Joachim Eckerström.
Vad hjälper vid adhd och autism? Medicinvetarna #192
Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.
Lyssnarfrågan #54: Vilka kostråd ska man lyssna på?
I januari presenterades nya kostråd i USA. Delar av råden är i linje med tidigare rekommendationer, som högt intag av frukt och grönsaker. Men andra är motsatta, exempelvis förespråkas ett högre intag av protein, där rött kött pekas ut som en viktig källa. Vad gäller, enligt den kunskap vi har idag? Professor Mai-Lis Hellénius ger svar.
Drabbad av KOL eller astma? Medicinvetarna #191
Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL.
Lyssnarfrågan #53: Vad är gallreflux?
Gallreflux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfingertarm och magsäck som innehåller galla når upp i matstrupen. Det är mindre vanligt än sura uppstötningar och kan kräva kirurgisk behandling. Jesper Lagergren, överläkare i kirurgi och professor, berättar mer
Hur slippa förkylning? Medicinvetarna #190
Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På individnivå är det oftast irriterande på sin höjd, men faktum är att det på samhällsnivå innebär stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylnin
Lyssnarfrågan #52: Vad är ataxi?
Ataxi är ett tillstånd som beror på skador i lillhjärnan och som bland annat påverkar balans, tal och syn. En lyssnare vars syster drabbats av en viss form av ataxi hörde av sig, hör forskaren Martin Paucar Arce berätta mer om forskningen kring kartläggning, orsaker och nya behandlingsmetoder.
Hur ren är vården? Medicinvetarna #189
Trots att det gått nästan 200 år sedan upptäckten att handtvätt kan rädda liv så finns det fortfarande hygienbrister i vården. Faktum är att det varje år dör runt 1300 patienter i vårdrelaterade infektioner i Sverige. Med enkla åtgärder kan de minskas med en tredjedel, enligt hygienläkaren och docenten Birgitta Lytsy, som brinner för en renare vårdmiljö.
Lyssnarfrågan #51: Vad är köttallergi?
Alfa-Gal-syndromet har nog få hört talas om, det mer rubrikvänliga "köttallergi" säkert fler. Det är en födoämnesallergi som blir vanligare, och sannolikt vet många inte om att de har den. Boven i dramat är en liten blodsugande insekt: fästingen. Seniorprofessor Marianne van Hage berättar mer.
Varför är vi så olika? Medicinvetarna #188
Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.
Jul på akuten? Medicinvetarna #187
Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra.
Lyssnarfrågan #50: Vad menas med antiinflammatorisk kost?
Högt intag av exempelvis frukt, nötter, olivolja och grönsaker kan kopplas till lägre nivåer av inflammatoriska ämnen i kroppen. Det menar seniorprofessor Alicja Wolk som i många år studerat hur olika livsmedel påverkar inflammation i kroppen. Överlappet med så kallad medelhavskost är stort, men det finns ett par livsmedel på den anitinflammatoriska listan som säkert överraskar en och annan, som k
Hur påverkar kön immunförsvaret? Medicinvetarna #186
Immunförsvaret har ännu många outforskade aspekter. Professor Marie Wahren Herlenius har i mer än 30 år bidragit till kunskapen genom sin forskning om bland annat reumatiska tillstånd som Sjögrens syndrom, en sjukdom som främst drabbar kvinnor. Hör henne berätta mer om könsskillnader i immunförsvaret och årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som gick till upptäckter om just vårt immunsystem.
Kort eller lång? Medicinvetarna #185
En del vill vara längre, andra kortare. Men vår kroppslängd styrs i hög grad på våra gener och har liten påverkan på vår livskvalitet. Professor Ola Nilsson forskar om vad som styr vår tillväxt. Hör honom berätta om utmaningar med att ha en avvikande kroppslängd och hur man avgör om det behövs behandling.
Lyssnarfrågan #49: Hur farligt är rött kött egentligen?
Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman. Forskaren Emilie Helte reder ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med. Dessutom: Svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.
Varför behövs djurförsök? Medicinvetarna #184
Det vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten.
Lyssnarfrågan #48: Kan hörselhjälpmedel minska risken för demens?
En lyssnare hörde av sig apropå att hon hört att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens, och hon undrar om man kan minska risken för demens om man skaffar sig hörselhjälpmedel. Dorota Religa är professor i klinisk geriatrik och svarar på frågan.
Lyssnarfrågan #47: Beror mitt nattkissande på prostatacancer?
Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare. Enligt docent Lars Henningsohn finns ingen sådan koppling, däremot kan det bero på förstorad prostata, vilket de flesta män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips
Varför ökar diagnoserna adhd och autism? Medicinvetarna #183
De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos.
Lyssnarfrågan #46: Vad är allergisk matstrupe?
En lyssnare hörde av sig och berättade om dålig förståelse för hennes barn som är drabbat av eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe. Sjukdomen kan leda till ätsvårigheter men det finns bra behandling, berättar barnläkaren Helena Thulin som forskar om hur diagnostiken kan förbättras.
Vem får palliativ vård? Medicinvetarna #182
Termen palliativ vård syftar på de vårdinsatser som sätts in för att göra livet så bra som det kan vara för patienter som inte längre kan botas – den vanligaste patientgruppen är personer med spridd cancer. Men tillgången till palliativ vård ser olika ut i olika delar av landet. Linda Björkhem-Bergman är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem, hör henne berätta mer om ä
Lyssnarfrågan #45: Varför är självmord vanligare bland män?
7 av 10 som tar sitt liv är män. Hur kommer det sig, undrade en lyssnare. Psykiatern och forskaren Ullakarin Nyberg, med lång erfarenhet av suicidpreventivt arbete, svarar. Hon är även aktuell med en ny bok om mäns svårigheter att prata om sin psykiska hälsa och menar att mansrollen har betydelse.
Vem behöver glasögon? Medicinvetarna #181
Funkar billiga solglasögon lika bra, varför kontrolleras inte synen oftare för körkort och har du rätta ögonen för att köra störtlopp? Sveriges första professor i optometri (alltså det som optiker sysslar med), Rune Brautaset, reder ut både det ena och det andra när det gäller synen.
Lyssnarfrågan #44: Är robotkirurgi bättre än öppen kirurgi?
Vid operationer i trånga utrymmen, som exempelvis runt prostata, används idag nästan alltid så kallad robotkirurgi. Metoden kostar mer men ger ökad precision. Kirurgen och professorn Olof Akre var med redan när robotar började användas för över 20 år sedan och berättar mer om när och hur de används.
Yr i bollen? Medicinvetarna #180
Den mänskliga balansen är ett mycket komplext system, och med stigande ålder ökar risken att drabbas av yrsel. En vanlig orsak till svår yrsel är kristallsjukan, ett tillstånd som kan vara obehagligt och handikappande, men också oftast mycket behandlingsbart. Läkaren och forskaren Tatjana Tomanovic berättar mer.
Lyssnarfrågan #43: Beror kolik på mjölkallergi?
En lyssnares bebis hade svår kolik och hon fick rådet att utesluta mjölkprotein ur kosten. Men det finns inte evidens för det rådet menar barnläkaren och forskaren Björn Nordlund som reder ut vad vi vet om kolik och hur det kan behandlas.
Vem får hjärtsvikt? Medicinvetarna #179
Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver.
Lyssnarfrågan #42: Kan stimulering av vagusnerven användas för att behandla sjukdom?
Medicinvetarna har fått flera frågor om vagusnerven och hur den är kopplad till inflammatorisk sjukdom och kroppsliga funktioner. Professor Peder Olofsson reder ut saken och konstaterar att det beror på: Vagusnerven består av cirka 100 000 nervceller som påverkar många olika delar av kroppen. Mer kunskap krävs för att mer precist kunna förutsäga effekter – och biverkningar – menar han.
Vad är komplementärmedicin? Medicinvetarna #178
Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa
Lyssnarfrågan #41: Finns det en koppling mellan ALS och hjärtsjukdom?
En lyssnares släkting drabbades av hjärtinfarkt kort efter en ALS-diagnos. Hen undrar nu om och hur de hänger ihop. Forskarstuderande och läkaren Charilaos Chourpiliadis berättar vad forskningen vet om saken.
Vad är havandeskapsförgiftning? Medicinvetarna #177
Globalt dör runt 50 000 kvinnor varje år på grund av havandeskapsförgiftning och tillståndet kan leda till för tidig födsel. Hör förlossningsläkaren och forskaren Ängla Mantel förklara vad vetenskapen vet om orsaker, förlopp och behandling.
Lyssnarfrågan #40: Kommer migrän kunna botas?
Hur ser forskningsläget ut kring migrän? Kommer man kunna behandla eller rent av bota migrän? Det undrade en lyssnare, forskaren och överläkaren Anna Sundholm ger svar.
Vad smakar gott? Medicinvetarna #176
Varför gillar vi vissa smaker men känner äckel inför andra? Och hur kan man lära sig tycka om nya smaker? Forskaren Janina Seubert studerar hur nya smakpreferenser bildas och hur kunskapen kan underlätta övergång till mer hälsosamma och hållbara födoämnen.
Lyssnarfrågan #39: Vad händer i kroppen när vi känner oss energiska?
Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.
Vad är frontallobsdemens? Medicinvetarna #175
Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.
Lyssnarfrågan #38: Varför vaknar man inte av sina egna snarkningar?
En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.
Vad är bra terapi? Medicinvetarna #174
Få klagar på psykoterapi men forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt sämre av terapin. Forskaren Sven Alfonsson har undersökt vilka faktorer som får patienter att avbryta terapi. Hör honom också berätta om vilka olika former av psykoterapi det finns, hur man ska veta om psykoterapeuten är bra och hur man studerar effekterna vetenskapligt.
Lyssnarfrågan #37: Vad är CADASIL?
En lyssnares familjemedlem är drabbad av den ovanliga demenssjukdomen CADASIL. Finns det forskning som kan ge nytt hopp om bot? Docent Helena Karlström, som forskar om sjukdomen, berättar vad vi vet idag.
Vem kan man lita på? Medicinvetarna #173
En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.
Lyssnarfrågan #36: Vad är tvillingtransfusionssyndrom?
En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Forskaren Cecilia Pegelow Halvorsen berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.
Hur hindra hjärtstopp i vården? Medicinvetarna #172
Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.
Lyssnarfrågan #35: Kan VR användas för att behandla spindelfobi?
Rädd för spindlar? Det är en av de vanligaste fobierna som enkelt kan behandlas bort med en tre timmar lång session. Men många drar sig för att söka hjälp då behandlingen innefattar nära kontakt med spindlar. Hör forskaren Philip Lindner berätta om spindelfobi och hur virtual reality-teknik kan användas för hjälpen ska nå fler.
Kollar du dina prickar? Medicinvetarna #171
I höstas kom nyheten att förekomsten av hudcancer minskar bland yngre i Sverige. På senare år har diagnosticeringen och behandlingen av melanom förbättrats mycket, men det finns väldigt goda skäl att hålla koll på sina hudförändringar ändå. Hör docent Hildur Helgadottir berätta om det aktuella forskningsläget. Sola inte, är hennes bästa tips.
Lyssnarfrågan #34: Behöver motion anpassas efter ålder?
Fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men bör man träna på olika sätt beroende på hur gammal man är? Egentligen inte, menar professor emeritus Håkan Westerblad. Ålder kan visserligen göra att skaderisken ökar och behovet av återhämtning blir större men i övrigt finns inga skäl att träna annorlunda för att du blivit äldre förutsatt att du är frisk. Bonus: Svar ges även på frågan om varför man ibland
Kissar du taggtråd? Medicinvetarna #170
Urinvägsinfektion drabbar fler kvinnor än män, och det tydligaste symtomet är att det gör ont när man kissar. Det beror på att bakterier tagit sig upp genom urinröret. Hör professor emerita Annelie Brauner berätta om hur urinvägsinfektion kan undvikas och behandlas.
Lyssnarfrågan #33: Vad är ätstörningen ARFID?
ARFID är en förhållandevis ny diagnos inom ätstörningar. Den kännetecknas av ett extremt begränsat ätande utan att det är kopplat till kroppsmissnöje. Samvariation med adhd och autism är stor. Forskaren Lisa Dinkler berättar mer i veckans lyssnarfrågeavsnitt.
Kan narkos vara farligt? Medicinvetarna #169
För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.
Lyssnarfrågan #32: Hur påverkas kroppen av att man tar sömnmedel under lång tid?
Vilka konsekvenser kan daglig användning av sömnmediciner under flera år få? Det undrade en lyssnare. De långsiktiga effekterna är svårstuderade, menar forskaren Joar Guterstam, men bland annat på grund av risk för beroende rekommenderar man idag istället kognitiv beteendeterapi vid sömnbesvär.
Hur blir man en bra patient? Medicinvetarna #168
Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.
Lyssanfrågan #31: Kan embryonala stamceller bota ögonsjukdom?
Stamceller har en särskild förmåga att skapa många exakta kopior av sig själva som i sin tur kan utvecklas till mer specialiserade celler. Hur kan stamceller från embryot, så kallade embryonala stamceller, användas för att hjälpa människor som är i behov av ny vävnad eller nya celler? Det undrade en lyssnare. Forskaren Fredrik Lanner ger svar och berättar om deras forskning där målet är att bota ö
Kan vitaminer vara farliga? Medicinvetarna #167
Vi behöver alla få i oss vitaminer för att hålla oss friska, men precis som med det mesta kan det finnas risker med att få i sig för mycket. Hör professor Martin Bergö berätta om när kosttillskott kan vara nödvändiga, när de är onödiga, och i vilka situationer de rent av kan innebära hälsorisker.
Lyssnarfrågan #30: Förvärras skolios av träning?
Runt en av 30 personer har en snedroterad ryggrad, så kallad skolios. Men de flesta har inga besvär och bara cirka tio procent behöver behandling. Hur utvecklas skolios med åren och hur påverkas den av träning? Det undrade en lyssnare, professor Paul Gerdhem ger svar.
Hjärntrött efter stroke? Medicinvetarna #166
Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för att hjälpa drabbade.
Lyssnarfrågan #29: Kan celler från fostret leva kvar i mamman?
Det är väl känt att celler från fostret kan föras över och bli kvar i mamman. Men hur påverkar dessa celler mamman? Det undrade en lyssnare, docent Cecilia Götherström berättar om kunskapsläget kring mikrochimerism, som fenomenet kallas.
Vad är aneurysm? Medicinvetarna: #165
Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi vet idag om sjukdomen.
Lyssnarfrågan #28 Ökar kyla risken för hjärtinfarkt?
Värmeböljor kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom men hur är det med plötslig kyla? Det undrade en lyssnare. Professor Stefan Agewall ger svar med hänvisning till en aktuell studie som visade att plötsliga köldknäppar ökar risken för hjärtinfarkt.
